Då är gränsen passerad. Det känns som en viktig milstolpe. Inte för jag ska ut o springa direkt bara för att jag får. Tänker nog vänta med det minst en månad till för det känns som det mest destruktiva för brösten. Är ändå inte så abstinent gällande löpningen när jag tränar spinning ett par dagar i veckan.
 
Igår var första lektionen i polefit kursen jag börjat gå. Det var intressant må jag säga. Jag är ju smidig som ett kylskåp jämfört med instruktören. Hamstrings är så sjukt tajta att jag inte kan sitta på golvet med raka ben o rak rygg utan att det stramar. Fälla fram o ta i tårna finns inte på kartan. Men vi fick i hemläxa att öva handstands för att träna upp axelpartiet som är basen i pole styrkan. Inte någon favorit heller men nu ska jag öva. En kompis från lumpen tycker handstands är det bästa som finns och efter ett träningspass med honom kom jag hem med massvis microblåmärken kring ögonen - petekier. Sånna man kan se hos nån som strypts ihjäl (jag har läst en kurs i rättsmedicin, för skojs skull).
 
Sambo frågar otåligt när jag ska börja sova utan sportbh men jag trycker det är väldigt bekvämt så det blir nog permanent till hans stora förtret.
Efterop, bröstförstoring,

Kommentera

Publiceras ej