Känns fortfarande overkligt. Funderat en del över känslan när man vaknar och kroppen ser annorlunda ut helt plötsligt. Riktigt spännande. Kanske man får lite panik men förhoppningsvis mest exalterad. Tagit tag i att skriva ner frågor att ställa på opdagen så inget glöms bort. Ringde också igår och fråga om jag fick komma och kolla storleken. Det bestämdes jag ska va där tidigade på opdagen.
Tio dagar innan operationen ska man inte ta smärtstillande i form av ASA eller NSAID då de gör en mer lättblödande. Tio dagar utan huvudvärk har knappt hänt mig sen jag var yngre än 12 år så jag såg inte fram emot den här sista veckan. Idag har jag varit tvungen att stanna hemma från jobbet på grund av migränen. Gick upp klockan tre och tog ett varmt bad. Var nära att kräkas i badet. Tog mig till soffan och sov i omgångar. Gick inte sova på höger sida för då dunkade det i den huvudhalvan nått vansinnigt. Fick ringa och sjukanmäla mig och det känns så lumpet när det är mitt eget fel. Hade kunnat ta treo och gå till jobbet om det inte vore för operationen på torsdag. Sovit, ätit glass, sovit, ätit macka, sovit. Nu på kvällen är det värsta över. Huvudvärk och inte längre migrän.
Jag har inte berättat för så många om min operation och jag undrar lite hur det kommer vara. Om det kommer synas mycket. Om det kommer kommenteras bakom min rygg eller om folk kommer fråga mig. Vad tycker vänner, kollegor och familj? Har förberett mig på kritik. De får tycka vad de vill men det känns tråkigt om de ska vara dömmande. Men man vet hur det är, hur den generella synen fortfarande är på dem som plastikopererar sig. Man placeras i ett fack av personer med åldernoja, skevt kroppsideal eller dåligt självförtroende.
Jag vet mina föräldrar kommer tycka det är onödigt. Jag tycker det är onödigt att köpa kamin för att myselda i sitt vardagsrum.
bröstförstoring,
föreop,
